S och fp driver igenom buggningsförslag
Polisen kommer att få rätt att bedriva
hemlig rumsavlyssning, bland annat mot tidningsredaktioner. Det står klart
sedan folkpartiet på torsdagen ställde sig bakom regeringens kontroversiella
buggningsförslag, rapporterar SVT:s Aktuellt. Det betyder att förslaget får
majoritet i riksdagen.
Hemlig avlyssning ska få ske vid misstanke om
brott med minimistraff på fyra års fängelse, till exempel terroristbrott,
mord eller grova rån. Buggning ska också få användas vid grova sexualbrott,
narkotikabrott och utpressningsbrott - något lagrådet kritiserade i sitt
utlåtande.
- Syftet med hemlig avlyssning är att få en bättre möjlighet att bekämpa de
allra grövsta brotten där annan bevisning inte räcker till. Ju grövre
brotten är desto svårare är det att få människor att vittna - då kan
avlyssning vara enda sättet att få bevis, säger justitieminister Thomas
Bodström.
Förslaget om hemlig avlyssning har kritiserats av flera tunga instanser,
förutom lagrådet. Kritiker har invänt mot att buggningen genomförs på
bekostnad av den personliga integriteten. Bodström håller inte med.
- Det här handlar om den personliga
integriteten - men för brottsoffren, till exempel för flickor som utnyttjas
på bordeller, säger Thomas Bodström.
Den uppgörelse som regeringen träffade med folkpartiet på torsdagen innebär
flera förändringar jämfört med det förslag som presenterats tidigare,
rapporterar SVT:s Aktuellt.
Det krävs
domstolsbeslut för all avlyssning.
Personer som varit föremål
för buggning ska upplysas om detta i efterhand.
Det blir inte tillåtet att
avlyssna läkar- och psykmottagningar.
Däremot kommer det att bli tillåtet att avlyssna redaktioner vid
brottsmisstankar.
- Vilken kriminell organisation som helst kan starta ett cirkulär. Ska de då
kunna definiera sig som en redaktion och därigenom komma undan polisen,
säger justitieutskottets ordförande Johan Pehrson (fp).
Om uppgörelsen med regeringen säger han:
- Vi har drivit frågan om insyn i all avlyssning och fått gehör för våra
krav, säger Johan Pehrson.
När socialdemokraterna lade fram förslaget var miljöpartiet kritiska till
det. Man ville avvakta utredningen om den personliga integriteten.
- Vi tycker att förslagen sammantaget går väldigt långt och kränker den
personliga integriteten. Vi vill invänta utredningen om integritetsskyddet
för att se ur förslagen påverkar människors privatliv, säger Peter Eriksson,
miljöpartiets språkrör, till DN.
Han ser en risk med att polisen får möjlighet
att tränga in i människors hem för att avlyssna dem.
- Det har gjorts många övergrepp genom tiderna i människors privatliv. Detta
är ett steg mot försämrad rättssäkerhet och människors tilltro till staten
kan försämras. Sverige går åt fel håll, säger Eriksson.
Varför är ni kritiska om terror- och grov brottslighet stoppas?
- Det stämmer inte att det bara gäller grova brott. Folk som inte är
misstänkta för brott kan också avlyssnas. Det är allvarligt, säger Peter
Eriksson.
Hur ser ni på att regeringen gör upp med folkpartiet?
- Vi kan inte hindra socialdemokraterna från att göra en uppgörelse men det
är tråkigt att man försöker övertrumfa moderaterna och borgarna om vem som
har hårdast politik.
Vänsterpartiet är också tveksamma till regeringens uppgörelse.
- Vi har varit väldigt kritiska och det har avvisats av tunga jurister och
lagrådet har sågat det nya förslaget. Vi delar den kritiken, säger Rolf
Olsson är ledamot i justitieutskottet för vänsterpartiet.
Han tycker att krontrollen ökar år från år
utan att det finns tillräckligt bra insyn.
- Det finns inte god parlamentarisk kontroll. Principiellt är vi ytterst
tveksamma. Det skapar en slagsida mot de repressiva förslagen. Kritik finns
i varierande form i alla partier utan fp och s.
En ny nämnd ska borga för insyn i avlyssningsärendena. Tvångsmedelsnämnden
ska bestå av politiker och deras uppgift blir att övervaka hur avlyssningen
och övervakningen sker. Politikerna ska få rätt att granska avslutade och
pågående avlyssningsärenden. Detta föreslog Carl-Anton Spak tidigare i år.
På torsdag nästa vecka läggs propositionen fram för riksdagen. Lagen ska
gälla i tre års tid och sedan utvärderas.
Mikael Bondeson och Robert
Holender
Dagens Nyheter 2006-03-09
Sweden/Sverige