Svenskt näringslivs ordförande Sören Gyll riskerar att stämmas av fodringsägare efter en tidigare konkurs.

Styrelsen i bolaget Askus där Gyll ingick upprättade inte en kontrollbalansräkning trots att de var skyldiga att göra detta.

För ett år sedan gick det välkända konsultbolaget Askus i konkurs. Den tunga styrelsen där Gyll spelade en viktig roll avgick en vecka före konkursen. Men en granskning DN gjort visar att Sören Gyll även varit delaktig i ett tidigare Askus-bolag som även det gått i konkurs. Det bolaget hade under lång tid ekonomiska problem och i maj 2002 gjorde man sig av med delar av IT-verksamheten. Den traditionella konsultdelen drevs vidare i ett nytt bolag.

I slutet av augusti 2002 avgick Gyll ur styrelsen i gamla Askus där han suttit sedan 1998. Några månader senare likviderades bolaget och det sattes i konkurs i februari 2003. Men enligt det gamla Askus konkursförvaltare Lars Eric Gustafssons förvaltarberättelse hade bolaget en ansträngd ekonomi under hela 2001 och bolaget var likvidationspliktigt redan under sista kvartalet 2001, alltså mer än ett halvår före styrelsen avgick. När halva aktiekapitalet är förbrukat ska en kontrollbalansräkning upprättas av styrelsen.

Det gjordes inte. Det innebär enligt förvaltaren att den dåvarande styrelsen inklusive Sören Gyll har ett skadeståndsansvar.
- Det ser illa ut för dem nu eftersom de inte gjort det i tid. De fordringar på bolaget som uppstod efter likvidationsplikten gör att fordringsägarna kan stämma styrelsen. Jag är förvånad över att styrelsen vågade sitta kvar, säger konkursförvaltaren Lars Eric Gustafsson.

Om man dessutom driver ett bolag vidare efter att det konstaterats vara på obestånd kan man även bli straffrättsligt ansvarig. Enligt konkursutredningen var Askusbolaget på obestånd ett halvår efter det var likvidationspliktigt, det vill säga i april/maj 2002. Eftersom Gyll satt kvar i styrelsen tre månader efter det utan att bolaget sattes i konkurs kan han teoretiskt dessutom åtalas för bland annat vårdslöshet mot borgenärer om de lidit skada.

En central betydelse i konkursen har Askus aktier i ett dotterbolag. Enligt Lars Eric Gustafsson utredning skrev Askus ledning upp värdet på aktierna i dotterbolaget med över 10 miljoner kronor i slutet på 2001. Men eftersom dotterbolaget gång på gång gjorde miljonförluster plus andra omständigheter ifrågasätter konkursförvaltaren om dotterbolaget hade något värde över huvud taget.

Detta stöds av ett dokument som finns i en offentlig stämningsansökan som konkursförvaltaren i den senaste Askuskonkursen lämnat in mot några tidigare ägare, en ansökan från mars i år. Det är ett principavtal som upprättades mellan Askus delägare i samband med att några skulle lämna bolaget. I dokumentet står under punkten rekonstruktionsbalansräkning att aktierna i dotterbolaget skall nedskrivas till noll och att resterande goodwill i kommanditbolaget också skall skrivas ned till noll. Dokumentet är underskrivet av delägarna, inklusive Mats Dellham.

Det innebär att gamla Askus balansräkning tidigt såg sämre ut än vad som framgick.

Askuskoncernen har flera gånger gjort konkurs och rekonstruktioner men startat nya bolag som de döpt till Askus där de fortsatt verksamheten.

I april gick Askus åter i konkurs. Denna gång på ägarnas begäran. Även i denna konkurs har dotterbolagsaktierna och goodwillen en viktig roll.

Redan vid årsskiftet 2002/2003 var nya Askus aktiekapital förbrukat och mer därtill. Det var negativt med drygt 11 miljoner kronor enligt konkursförvaltaren Felix Körling. Trots detta upprättades ingen kontrollbalansräkning vilket man är skyldig att göra enligt aktiebolagslagen. Normalt sett är inte styrelsens ledamöter personligt ansvarig för bolagets förpliktelser. Men om man inte upprättar en kontrollbalansräkning när halva aktiekapitalet är borta kan man bli personligt skadeståndsskyldig.

Konkursförvaltaren Felix Körling ansåg ändå inte att det var nödvändigt att upprätta en kontrollbalansräkning. Anledningen var bland annat att Askus, enligt förvaltaren, hade tillgångar och en stark försäljningsutveckling. De två stora tillgångarna var goodwillposten och aktierna i dotterbolaget. Men dessa hade enligt företagets interna dokument inget värde. Det betyder att nya Askus balansräkning var ännu sämre.

Felix Körling säger till DN att han för närvarande inte kan lämna någon kommentar.

Knut Kainz Rognerud, knut.kainz.rognerud@dn.se

Dagens Nyheter 13 maj 2004