Med hjälp av ett uppsving i världsekonomin stiger svensk tillväxt de närmaste åren, enligt OECD. Men Sverige får se upp med ökande underskott i kommunerna. Deras svaga situation försvårar en förbättring av arbetsmarknaden.

OECD räknar med en högre tillväxt i Sverige än euroområdet. I år väntas BNP öka med 2,5 procent och nästa år med 2,8 procent. Däremot håller den svenska ekonomin klart lägre fart än den amerikanska.

Drivande i uppgången blir enligt OECD ökade investeringar och export, gynnad av en bättre världskonjunktur.

OECD ser inget utrymme för staten att lätta på sina finanser. I stället menar man att Sverige måste förbereda sig inför en åldrande befolkning och öka det offentliga överskottet i budgeten. Utan ytterligare åtstramningar väntas regeringens överskott bli klart lägre än målet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel.

OECD konstaterar också att flera kommuner har redovisat underskott i sina budgetar. Nu försöker de vända minus till plus, vilket leder till skattehöjningar, lägre sysselsättning och att investeringar skjuts upp.

Att både kommuner och privata företag är på jakt efter att sänka kostnader gör det svårt att förbättra arbetsmarknaden, konstaterar OECD som gör en ganska dyster prognos över arbetslösheten. I år väntas andelen arbetslösa stiga till 5,8 procent och nästa år sjunka till 5,4 procent. Det kan jämföras en arbetslöshet på 4 procent 2002.

Dessutom manas Riksbanken till att med tiden gå över till en mer strikt penningpolitik för att möta den ekonomiska uppgång som är på gång. Men någon markant uppgång i inflationen spås inte.

OECD varnar också för förkortad arbetstid, som ingår i en del av de löneavtal som slutits hittills. Detta kommer på sikt göra det svårare att finansiera en äldre befolkning och i förlängningen äventyra välfärdsstaten, skriver organisationen.

Marianne Björklund, marianne.bjorklund@dn.se

Dagens Dagerns Nyheter 11 maj 2004