Sweden/Sverige

IMF efterlyser skattesänkningar i Sverige
 

Regeringen bör hålla stadigare i de offentliga finanserna och driva på med strukturella reformer. Riksbanken bör förbättra kommunikationen utåt. Det anser en grupp från Internationella Valutafonden, IMF, som har granskat Sveriges ekonomi.

Internationella valutafonden, IMF, gör årligen en undersökning av ekonomin i vart och ett sina medlemsländer. Den delegation på tjänstemannanivå som har gått igenom förhållandena i Sverige kom på onsdagen med sina slutsatser.

Såsom vid tre föregående granskningarna har gruppen letts av Subhash Thakur från IMF.
I likhet med tidigare gånger är betyget från IMF-gruppen relativt gott på en övergripande nivå, men samtidigt starkt kritiskt på flera viktiga områden. Som en sammanfattande bedömning förklarar man att Sverige har klarat den internationella ekonomiska nedgången relativt väl, men att arbetsmarknaden är svag. Inflationen är under kontroll, vilket gör att det inte finns något omedelbart behov av räntehöjningar. Det finansiella systemet bedöms som starkt, trots de risker som är förknippade med hushållens ökade lånebörda.

Sverige har, enligt IMF-gruppen, gynnats av flera samverkande faktorer: en stimulerande finanspolitik, konkurrenskraftig växelkurs och låga räntor. BNP-tillväxten väntas dock hålla sig kring två procent i år (justerat för kalendereffekter), vilket inte räcker till något större lyft för sysselsättningen.

Bortom konjunkturperspektivet är det andra faktorer som är avgörande för tillväxt och sysselsättning. IMF-gruppen framhåller behovet av fler strukturella reformer och beklagar bristen på resultat från regeringens tillväxtsamtal. Man beklagar också att vissa steg har tagits i motsatt riktning, såsom att ersättningsnivån i sjukförsäkringen som tidigare sänktes på nytt har höjts.
Själv efterlyser IMF-gruppen en rad skattesänkningar, både på arbete och kapital, liksom en översyn av de bidrag som gör det mindre lönsamt att arbeta. Samtidigt varnas det för höjd bolagsskatt som finansieringskälla, i stället vill man se neddragningar i de offentliga utgifterna. Andra föreslagna reformer tar sikte på ökad konkurrens, exempelvis en friare hyressättning på bostadsmarknaden.

Ett bekymmer för IMF-gruppen är den tilltagande bristen på finanspolitisk disciplin. Regeringen får kritik för att ha frångått överskottsmålet för de offentliga finanserna, som efter de senaste utgiftsökningarna i vårbudgeten inte kan nås förrän tidigast 2007. Det botemedel som föreslås av IMF-gruppen är tydliga utgiftsminskande åtgärder under 2005-06, som ska visa att målet om ett överskott på två procent av BNP ligger fast.

Riksbanken får gott betyg för sin penningpolitik, med det senaste halvårets räntesänkningar. IMF-gruppen menar dock att kommunikationen utåt inte har varit tillräckligt klar, vilket tidvis har lett till förvirring på finansmarknaderna. Rekommendationen blir att Riksbanken ska bli tydligare i sina uttalanden och förlänga den tidsperiod som man försöker överblicka till mer än nuvarande två år framåt.
Delegationens syn kommer att utgöra underlag, när IMF:s styrelse senare i år ska göra sin bedömning av Sveriges ekonomi. Normalt sett är styrelsen - där medlemsländernas regeringar finns representerade - mer återhållsam i sina uttalanden, jämfört med de granskande tjänstemännen.

Så kan det bli även denna gång.

I en kommentar till IMF-gruppens slutsatser säger finansminister Bosse Ringholm att han inte delar dess synpunkter på den svenska modellen med en väl utbyggd och huvudsakligen skattefinansierad välfärdspolitik.

Johan Shück, johan.shück@dn.se

Artikeln hämtad ur Dagens Nyheter 19 maj 2004

PS. Söker Ni leverantör av kontorsvaror? Otter Kontorsvaror - Personligt - Praktiskt - Prisvärt!

NetCat Info - with websites from all over the wrld!