Bosse Ringholm tänker göra årets sista inbetalning av EU-avgiften först i januari nästa år, trots att de 3,2 miljarderna skulle ha betalats in den 1 december.

Syftet är att klara det hårt ansträngda svenska utgiftstaket, som sätter en gräns för hur mycket pengar staten får spendera under ett år.

Beslutet har retat upp EU-kommissionen i Bryssel. Det har hänt att inbetalningar kommit för sent av misstag men aldrig att något land deklarerat att man medvetet tänker strunta i att betala i tid.

- Vi anser inte att det är acceptabelt, det är ett uppenbart regelbrott, säger Elisabeth Werner, som är talesman för budgetkommissionären Schreyer. Det finns inget utrymme för nationella tolkningar av reglerna.

Michaele Schreyer ringde redan på torsdagen upp Bosse Ringholm för att förklara kommissionens hållning. Och den är alltså kompromisslös.

- Om tiden för betalning inte respekteras har vi rätt att ta ut ränta för förseningen, säger Elisabeth Werner. Jag vet inte vad svenska skattebetalare anser om att de alltså tvingas betala mer pengar.

Den extra kostnaden för förseningen kan enligt EU-kommissionen hamna runt 15 miljoner kronor. Werner poängterar att EU-kommissionen inte anser att frågan är löst ännu. Trycket på Ringholm kvarstår alltså.

Finansminister Bosse Ringholm hörde nyligen till de hårdaste kritikerna av att Frankrike slapp böter, trots att man (liksom Tyskland) brutit mot reglerna i EU:s stabilitetspakt.

Ringholm sade på fredagen till Ekot att förseningen inte är "någon stor sak". Sverige beter sig till och med bättre än andra länder, enligt Ringholm.

- Skillnaden är att vi är schysta från Sveriges sida och berättar för EU-kommissionen att vi skjuter upp vår betalning några dagar. Andra länder gör inte det.

Artikeln hämtad ur Dagens Nyheter 5 december 2003